tacksamhet då och då

här helt plötsligt öppnades en dörr i väggen,
från ingenstans
bara för en stund sen var det otänkbart
tvivelaktigt och oresonligt att tänka så
men nu står dörren här på glänt
den gör mig påmind om att man kan
leva fler liv
än ett under en livstid
den säger kom
tiden är inne, du är redo nu
och när jag lyssnar noga så vet jag det också
det finns numera lite att bråka om,
få saker att strida över,
det utkämpas inte längre något krig
jag smakar på känslan och förstår att det är genuint
min tacksamhet är oövervinnelig
min kärlek är stor
trots att sorg fortfarande finns i mitt hjärta
och att det ibland gör ont och man ramlar och skrapar knäna
så vet jag, jag har det jag behöver nu



och så en annan sak. den här kärlekskänslan i bröstet är så jävla grymt härlig. och läskig och stor.
men den finns där, och upplevelsen av närheten och det vackra som bjuder in mig, det ska jag inte strida mot. jag öppnar min famn. tack tack tack.
tack för allt som inte blev som det skulle
tack för att det blev som det skulle
tack för mina ben, mina ögon och mina armar,
tack för mitt hjärta, min hjärna.
tack för att jag träffat mig.
tack för att jag träffat dig.
nu ska jag gå till apoteket.



I dalar har vi vandrat
Höga berg, vi ska bestiga dom
När vi tar oss framåt,
Tillsammans lämnar babylon
Och vi har inget tvivel
Bara vaksamma ögon
Även när mörkret faller
Så ska vi fortsätta fortsätta


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback