I want my inner fire burnin'

om hon sluter ögonen kan hon se det
i sin inre blick har hon tagit ett fotografi av tiden
som stod still den där torsdag kvällen
i ett hus längst kanalen i den lilla staden
ögon som möter varandra
och ord som snubblar ut över varandra
blickar och stavelser
två och tre
en man och en fumlig hand som fifflar med mobilen i fickan
han tycker hon är sensuell, vacker och intelligent
och så öppnar han munnen och ut forsar orden
jag vill ha dig,
ta mig nu och ligg med mig nu,
ge mig lite av dig för det är så tråkigt att vara själv,
när ska vi inse att tiden är för kort för att slösas bort?
vi behöver inte lova varandra något,
men inte heller låtsas som att vi inte såg något
när vi öppnade upp och smälte tillsammans, ihop
nej så säger han inte riktigt
han är underförstådd med den outtalade förståelsen
om vad som får sägas och vad som gör sig bäst i fantasin
men han tänker att han kanske lider
av någon slags kleptomani
för han vill bara ha henne,
äga henne för åtminstone denna torsdag kväll ikväll
hon tänker att han ser fundersam ut
vill bara be honom stänga sina ögon och ge henne en kyss
andas i samma takt
lyssna till samma rytm
det är ingen farlig lek
bara älska och somna och vakna och missa tiden till tvärgatans apotek
nu känns november långt bort
kallt och rått
så hon tar modet till sig och säger
älska långsamt med mig under gatuljusets sken
jag ska visa dig hur man gör,
för, vi behöver le åt alla bekymmer
och skratta gott
tiden är för kort för att kastas bort



(en ny variant av en gammal grej jag skrivit..)