I want my inner fire burnin'

jag slås av det brutala faktum att vi
människor inte alltid klarar upp det
det finns människor på varje familjär gata i varje
stad jag känt mig hemma i
som inte klarar livets tunga påfrestningar
sorgen, skiten och all propaganda från eliten
när pengarna inte räcker till,
vem ringer man då?
när orosmolnet över pappas alkoholism eller
mammas deppighet eller arbetslösheten som andas i nacken
vart går man då?
jag har varit där själv
och jag vet att steget dit allt som oftast
är otvivelaktigt litet
det är svårigheterna som sammanlänkar oss
det är i sorgen vi söker jämlikar
och om vi radar upp alla demoner på rad,
vem har flest och vilken är värst?
och även fast vi försöker,
är det strävan som är nyckeln?
kanske finns det något annat vi väntar på
som aldrig kommer att infinna sig
ett tecken
en barmhärighetens hand
som ger och ger och aldrig
kräver sin beskärda del